Maltes livs första påskägg var fyllt med nötter och torkad frukt. Vi skjuter på godisdebuten så länge det går…
Vi har haft en alldeles perfekt påskafton ute i Tyresö. Malte fick sina allra första påskägg och vi fick äta mängder av fantastisk god mat. Grillat lamm och entrecôte, sill, potatis, gravad lax… påskmust! Vin! Vi fick ta många och långa pauser för att orka få i oss de stora volymerna. En pausunderhållning bestod i att skjuta skrinda framför sig utefter kärret med farfar Anders. Sådant blir man hungrig av.
Att snurra på påskägget kan vara hur roligt som helst. Speciellt när farfar(s far) Anders gör det!
Jag hade som vanligt svårt att begränsa mig och hade bakat en otroligt stor moussetårta i tre lager. Botten bestod av mammas bästa kladdkaka (finns inget bättre) och ovanpå låg en tungt lager mörk chokladmousse, över det hallonmousse, överst ett lager vit chokladmousse och så ett hallongelélock på toppen. Mättande? Tja, ganska.
Men jisses vilken fin tårta! Vad duktig du är! Och vad duktiga ni är som försöker dra på godisdebuten… här har det varit svårare då det finns äldre syskon som äter godis samt att jag är nöt-allergiker så jag vågar inte ge honom nötter och ”naturgodis” (då det ofta är nötter eller rejäla spår av nötter i det)…
Hoppas ni fick/får en bra påsk =)
Åh tack! Det tog sin lilla tid att göra det, men det var bara roligt! Ang godiset så kan jag tänka mig att det blir jättesvårt att hålla på det lika länge med nästa barn. Då kommer Malte stå och sukta liksom! Glad påsk!
Men åh vilken tårta! Riktig café-tårta! 🙂 Alfred käkar inte heller godis, men han suktar när han ser andra äta, å ser han godispåsar så säger han att han vill smaka. Men vi är stenhårda (fast konstigt nog bara när det gäller godis..). Det känns ju enklare att hålla undan innan han fått smaka..Anders moster var så sur för att alfred inte fick äta godis.
Jag tycker att man kan skjuta på det så länge det går, de har ju ett helt liv på sig att äta godis liksom. Det kan den äldre generationen ibland ha lite svårt att förstå 🙂
Jo det är så jag känner också. Men nu börjar det bli svårt att säga nej när många av hans kompisar på dagis får lördagsgodis osv.. 🙂
Jag förstår det! Men ni har hållit ut länge tycker jag, Alfred är ju stora killen. Bra jobbat 🙂