Vi var förberedda på att det här skulle bli veckans tråkigaste dag rent vädermässigt, med blåst och regn under eftermiddagen, så vi skyndade oss iväg ganska direkt efter frukosten för att ta vara på det helt acceptabla vädret på förmiddagen. Vårt mål: strandpromenaden i grannbyn Protaras och lek i sanden. Jag skyller min otroligt ointelligenta undran kring om det fanns någon sandlåda i närheten på min tunga huvudvärk som jag vaknade upp med…

Som ni ser på bilderna så var det ganska mulet och framförallt blåsigt men vi överlevde. Strandpromenaden är väldigt trevlig att strosa fram på men vi nöjde oss med att bara gå en bit, tre kilometer hade varit för mycket i dagens hårda vind. I Protaras är det, till skillnad från ex Ayia Napa, helt tvärdött på vintern så det var inte speciellt trångt på stranden. Vi mötte några motionärer och pensionärer på strandpromenaden, men i övrigt så var det hotellen som stod för aktiviteten. Så här i mars så renoveras det för fullt inför kommande turistsäsongen så det jobbades på för fullt.

Medan vi satt där på stranden och grävde och byggde sandslott (barnen och min pappa alltså, jag och mamma satte oss i lä  framför något förråd) så sprack himlen upp, blev klarblå och bjöd på strålande solsken. Malte kunde inte hålla sig utan drog av sig tröjan och badade i shortsen. Jag vet inte hur varmt det var men jag tippar på inte alls…