Åter igen räddas jag av basilusker och slipper således att ta mig till Friskis. Denna gång är det tack och lov inte jag som har drabbats utan mitt sällskap Elin. Att gå på danspasset ensam kommer aldrig hända i detta liv utan jag väntar tålmodigt på henne istället.

Jag tycker för övrigt generellt mycket om alla mina elever. Den inställningen måste jag ha till alla, annars går det ju inte att bedriva undervisning. Men idag har jag fått se vissa sidor som jag inte uppskattar. Går inte mer in på det mer än att jag förmodligen inte kommer att kunna förändra de här sidorna. Synd. För oss alla.