Jag låg lågt igår.

Jag kände att sjukdom var på gång i kroppen, ni vet den där tyngden som lägger sig över en och inte riktigt har bestämt sig för om den ska gå in för attack eller om den ska lämna. Jag tog det säkra före det osäkra och ställde in min SkivstångSpinn och åkte hem direkt efter jobbet. Soffläget intogs och byttes därefter ut till förmån för sängläge. Och idag känns det bättre. Jag känner mig inte helt hundra men jag är så pass bra att jag inte ställer in kvällens spinning. Det blir FÖRSTA gången som jag och J går på ett pass ihop. Helt sjukt egentligen att det inte har blivit av på våra nästan sju år tillsammans!