Att flyga sliter verkligen på mig. Jag tycker illa om varje minut då jag får ont i kroppen i de obekväma stolarna, ett milt illamående sätter sig i halsen, jag fryser alltid och så är det inte minst sjukt tråkigt att flyga! Nu är vi hemma i alla fall.

Av någon anledning så flyger charter från Cypern nästan alltid mitt i natten. Så även denna gång så vi hade hela dagen på oss att lulla på i Paralimni. Som alltid när det är resdag så sitter man ju ändå mest och bara väntar på att få åka till flygplatsen och gårdagen var inget undantag. Klockan ett på natten fick vi i alla fall till slut kliva på planet och till vår förvåning hade vi en sådan tur att vi även på hemresan fick grymma platser där man kunde lägga ifrån sig Malte i en vagga på väggen. Av den fyra timmar långa flygningen så sov han i tre så vaggan var en välsignelse.

Både jag och Vickan var jättetrötta men jag kan aldrig sova på flygplan. Dessutom ville jag hålla koll på Malte så att han inte började böka runt i vaggan och kanske ramla ur. Jag satt alltså vaken. Och frös som en tok. Vi hade en fläkt nere vid våra fötter som sög in iskall luft så att sova hade varit en omöjlighet i vilket fall. Halv fem landade vi till slut på en regnigt och höstigt Arlanda och så åkte vi raka vägen hem.

Vid det här laget hade Malte vaknat och kände sig riktigt utvilad efter en hel natts sömn. Att gå och lägga sig när vi kom hem var för mig alltså en omöjlighet utan jag fick lägga mig framför Nyhetsmorgon medan Vickan stängde in sig i sovrummet för att få sömnen hon behövde för att orka köra vidare hemåt till Sollefteå. Det var jag ändå tacksam över, jag var åtminstone hemma.

Efter att ha varit vaken i över 27 timmar blev jag så övertrött att någon sorts överskottsenergi tog över och jag började städa lägenheten. Så fort klockan tillät körde jag en sväng med dammsugaren och tvättmaskinen fick snurra den första av sex maskiner. Först halv tio kände Malte att han var trött och då tillät även jag mig själv att bli det. Vi gick och lade oss och sov till halv två. Så himla skönt!

Dagen har i övrigt bara tillbringats här hemma. Efter att ha rensat kylskåpet har jag fyllt fyra soppåsar som jag inte ens har orkat gå ner med utan som istället har slängts ut på balkongen. Jag är slut som artist så att säga. Att flyga sliter.

Nu har vi bäddat ner oss i sängen, lillprinsen har redan somnat och jag följer snart efter. Imorgon bitti kommer pappa J hem från Hongkong! Jag längtar ihjäl mig så ju fortare jag somnar ju fortare blir det morgon. Gonatt på er.