Så trött! Så vidrigt men ändå så grymt!

Så! Nu har jag mitt andra cirkelgympass avklarat! Precis som förra gången höll jag på att avbryta under hela passet, och rösten i huvudet upprepade hela tiden att det här är nog inte för dig Alex!, men precis som förra gången kände jag mig också otroligt stolt över mig själv att jag hade orkat mig igenom det, och bestämde genast när nästa pass blir av.

Det var en annan ledare den här gången, jag gillade henne. Det är väldigt viktigt för mig att jag gillar ledaren, annars lägger jag min energi på att störa mig och leta fel istället för att köra hårt. Sån är jag, och det är bara jag som förlorar på det! 🙂

Cirkelgym är stationsträning med både maskiner och fria redskap, på varje station kör man två och två. Förra gången körde jag tillsammans med en 67-årig gammal långdistanslöpare som var galet vältränad. Han peppade mig hela vägen och hjälpte mig verkligen att ta mig i mål. Idag fick jag återgälda det då det var min tur att stå för peppandet. Jag tränade med en man i fyrtioårsåldern som var ganska rejält överviktig men han inspirerade mig med sin blotta närvaro. Att han var där och gjorde sitt allra bästa är fantastiskt och även om han inte alltid orkade sig igenom de 45 sekunderna fullt ut så tog han ut sig rejält. Han var grym och jag lät honom veta att jag tyckte det. Vi skakade hand på att vi kör tillsammans igen nästa gång vi kör samma pass. Jag omger mig gärna med inspirerande människor på gymmet!