Och kommer så att göra ett tag till…
I vårt avtal när vi byggde huset så ingick inte byggstädningen utan det stod vi för själva. Ett sätt att hålla en av de många posterna på utgiftskontot nere. Skulle jag bygga ett hus till (never again) och jag var rik (jag väntar fortfarande) skulle jag absolut se till att byggstädningen ingick i avtalet. Fy fasen var mycket skräp det är att ta reda på! Vår tomt ser ut som ett krig och jag vill inte ens tänka på vad grannarna tänker om sin utsikt vid frukostbordet! 😉
Nu är det alltså dags att ta tag i det hela. Det är helgerna som gäller eftersom det är becksvart på kvällen när man kommer hem från jobbet. Idag åkte vi allihop tillsammans med Kaj till återvinningen för att tömma släpvagnen som sedan vi flyttade in har varit proppfull med skräp. Kartonger, elkablar, gips, färgburkar, you name it. Och att sortera det på ÅVC tar sin lilla tid. Mina små tår höll på att förfrysa!
Efter att vi kommit hem gick jag och Malte in för att äta lunch och sova middag. J och Kaj fortsatte jobbet på tomten. De flyttade på balarna med isolering till en bättre plats och fyllde sen släpvagnen ytterligare en gång med bråte. När de var klara var tyvärr klockan så mycket att ÅVC snart skulle stänga, nästa vända får mao vänta. De har sjukt kassa öppettider här ute i Tyresö ska jag säga. Söndagar är det exempelvis helt stängt!
Anyway, de jobbade hårt i kylan och man ser verkligen skillnad. Det är mycket kvar, men det är stora skrymmande saker som visserligen innebär många många vändor till ÅVC, men de är ganska enkla att slänga och man behöver inte stå i en evighet och sortera. Jag kommer få ro i kroppen först när tomten är tom. Eftersom jag vet att ekonomin förmodligen inte kommer att tillåta en trädgård i år, så är jag tacksam om det åtminstone inte är skräpigt!
Paparazzifotat från övervåningen. Det här är faktiskt framsteg! Pallarna ska bort, spånskivorna likaså. Och så allt som ligger runtomkring. Alltså ALLT.
Den här utsikten från VÅRT frukostbord blir härlig att bli av med. Sopsäckar är inte min cup of tea.
Faffarazzi måste det väl heta?
Det är ju nästan upprörande att ingen har visat dig Claras. Ligger typ mittemellan ena frisören och Strand Livs, snett emot biblioteket typ. Det är det enda vettiga fiket du kommer ha inom en mils avstånd. De har helt ok kaffe, mackor och sallader. Och dessutom det stället jag går till för att hitta sistaminuten presenter. De är nämligen en liten inredningsbutik också, med bl.a Koziol, Sebra och Pluto.
Det ligger påvägen hem från dagis för oss, och det blir ibland (ganska ofta) att vi smiter in där om jag hämtar redan strax efter tre. Ett bra ställe att spana på lite folk (Solsidan varning här ibland kommer du märka) och fördriva lite tid.
Jag önskar att vi hade råd att anlita en trädgårdsarkitekt och trädgårdsmästare som fixar allt. Men det går ganska bra att göra saker pö om pö när man får råd. Du kan ju trösta dig med att det är bra att det får gå nån eller några årstider så marken hinner sätta sig ordentligt. Vi sprängde ju ganska mycket, så det rörde sig lite när tjälen gick i och ur förra året, innan marken helt satte sig.