Jag ska inte be om ursäkt, jag bloggar ju när jag själv vill, men lite synd tycker jag så klart att det är. Att jag inte producerar inlägg på rullande band. Tyvärr finns det inte så mycket att skriva om när vardagen bara harvar på.

Harvar på. Det låter ju som något negativt men så är det ju inte. Jag trivs som det är nu men jag har också mycket att se fram emot. Huset. Risgrynsgrötssäsongen. Julen. Tända ljus. Jag har det bra.