Kolla in den efterrätten! Brownie Obsession hette den och jo, jag blev nog besatt av det tror jag. Det var bland de godare efterrätterna jag ätit faktiskt. Två (!) varma söta och valnötsproppade brownierutor staplade på varandra toppad med en stor vaniljglasskula. Ovanpå det var det ringlat både choklad- och kolasås. Så enkelt och åh så gott!
Var får man tag på den här desserten då? Jo på Friday’s så klart! Vi bestämde tidigare i veckan att vi mammor skulle ta oss på ut på stan, den här gången kvällstid och utan barn. Obeprövat i vårt sällskap men det blev en succé! Fem stycken blev vi; jag, Lovisa, Ida, Alfvan och Sofia. Min beställning av en Fajtas Combo, med både kyckling och biff, var ett lyckat och mättande val. Den enda som hade lite otur var Sofia som av någon anledning hela tiden glömdes bort av servitören så hon fick hela tiden påminna honom om vad hon hade beställt.
Det är dock detaljer i sammanhanget. Vi hade det jättemysigt i vårt lilla hörn, skvallrandes om lite allt möjligt. Jag måste erkänna, vi pratade en del om våra barn också. Det är liksom en omöjlighet att undvika det ämnet, vi tycker ju om dem liksom.
Vi hade bokat bordet i två timmar så när klockan började närma sig kom servitören lite småstressad och undrade om han kunde få komma med notan. Det var helt okej. Vi var mätta och belåtna, och Lovisas bröst var sprängfyllda efter en kväll utan Baxter och ammande! Hon fick därför avvika för att gå hem till sin lilla bebis (bra jobbat ändå att ta sig iväg så här kort tid efter förlossningen!) och vi gick vidare för att ta ett par drinkar till.
Vid midnatt kom jag hem, helt slut. Jag går sällan och lägger mig efter 22 så jag gick på övertid. Min pojkar låg och sov men jag passade på att flytta över Malte till sin säng som vi för övrigt har flyttat in i hans rum nu. Två timmar låg han där inne, sen ville han tillbaka. Måste jobba på det där.
Idag har vi inga planer alls. Grått trist väder, jag är lite snuvig men det blir sushi till middag så jag ska inte klaga. Det var alldeles för länge sedan nu.
Tack för igår!
Och där kom alltså förklaringen till varför jag undviker bildbevis på mig själv! 😉
Äh lägg av! Du var ju jättefin!