Om man börjar känna sig lite stressad över att man inte har tränat på två dagar så tycker jag att man har fått ganska bra rutin på att träna. Det har blivit en del av vardagen. För mig är det enda som funkar att planera träningen för veckan i förväg, vilka pass jag ska boka mig på och vilka kvällar jag ska ta mig ut på en power walk. Har jag redan bokat så blir steget större att låta bli. Det blir lite av ett misslyckande.

Idag hade jag bokat in mig på SkivstångSpinn. Det var en vikarie på passet, tyvärr en kvinna som jag inte är så förtjust i. Det känns liksom som att hon gör sig till när hon står där uppe. Hon kliver in i en roll och är inte sig själv. Hur som helst, hennes pass är trots allt ganska bra och väldigt tufft. Hon håller ett högt tempo i övningarna och upprepar nästan som ett mantra att vila kan du göra sen. Det är inte därför du är här. Och det är ju sant.