Idag är vi trötta men jag ska väl vara tacksam. Till skillnad från J behövde jag inte kliva upp och gå till jobbet imorse utan jag fick ligga kvar en extra timme tills Malte vaknade utvilad.

Även denna natt var en tuff en. Malte vaknade av och till och grät. Stackarn. Igårkväll stod han i sin säng hela kvällen och tuggade på sin säng och tog sig i munnen medan han grät, så vi misstänker att det kanske inte är en förkylning utan istället tänder som spökar. Jag hoppas verkligen att de isf spricker igenom inom en snar framtid för de här nätterna är jobbiga.

Idag verkar han än så länge precis som vanligt och viktigast av allt: feberfri. Jag väntar till eftermiddagen men om det här håller i sig så går vi ner och leker i sandlådan. Både han och jag är uttråkade.