För bara några dagar sedan tänkte jag att jag inte hade något emot att gå över tiden någon vecka. Den känslan har gått över nu, den här lilla livliga krabaten får gärna komma nu. Det beror inte på att jag har tröttnat på att titta på TV hela dagarna, inte alls, utan bara på att jag nu har ont i kroppen av den här graviditeten. Så fort som jag är stilla i mer än en kvart så gör det så galet ont i fogarna när jag väl ska upp och göra något. Efter att jag har varit uppe en stund så går det över men den där första minuten är verkligen tortyr. Det tog mig två graviditeter för att förstå hur ont foglossning gör. Stackars, stackars kvinnor som i vissa fall har så här ont i flera månader! Själv har jag bara lidit av det i någon vecka och jag har redan tröttnat. Jag tror iofs att det hänger ihop med att jag har varit just stillasittande i nån vecka. Så länge jag höll igång, tränade och jobbade, så hade jag inte ont någonstans. Tyvärr har jag inte den där orken som krävs för att hålla igång.

Den här veckan har ägnats åt att plöja Sons of Anarchy och sånt där annat som hör hemmafrulivet till, som t ex tvätt och att se till att maten står på bordet när familjen kommer hem. Fredagskycklingen och potatisen står redo i ugnsformen, fredagsmyskakan är inköpt och nu ska Malte hämtas från förskolan. Jag tar bilen de 600 metrarna dit och skäms inte för det. 😉