Gomorron! Eller är det verkligen det? Hos oss var det tungt att kliva upp ska jag säga, efter att vi upplevt den värsta natten hittills. Ja Alfvan, du vet vad jag talar om. Vi hade en sån natt där Malte bara vägrade att sova.

Han vaknade klockan 18 igårkväll efter att ha sovit i tre timmar, precis som vanligt. Klockan 23 tog jag med honom in i sovrummet då jag tänkte att det var dags för oss att sova. Men han var pigg. Jag vet inte om det var knark i gröten som han fick vid 21, något uppiggande var det i i alla fall. Klockan 03.30 somnade han. Då var jag trött, J var trött, Malte var väl sådär. Det var mer som att han gav upp än att ahnverkligen var trött. Oh the nightmare!

Trots natten från helvetet så fick vi inte ta sovmorgon idag. Jag har nämligen i ett svagt ögonblick lovat Lovisa att jag ska följa med på SatsBaby idag. Helt sjukt! Jag som inte har minsta lusten att träna över huvud taget. Men jag vill ändå se hur det går till. Jag ororar mig dock för vad Malte kommer att tycka om det hela. Han tycker ju nämligen inte om att ligga på golvet, och jag har fått för mig att passet innefattar en hel del stunder där han ska ligga på golvet framför mig. Vem vet, han kanske skriker och räddar mig från att faktiskt träna…