Det ser kanske inte så farligt ut men att röja allt det här, och runt på andra sidan, är faktiskt jobbigt.

Så nöjd med dagen! Vaknade, åkte till Friskis med Malin och brände av ett pass, åkte sen hem och grävde upp tistlar, badade sen i poolen med make och barn, åt middag och lade mig sen på soffan. Det låter kanske inte så himla upphetsande men det var en perfekt lördag faktiskt! Jag behövde en dag där jag liksom gjorde lite nytta. Då menar jag rensa-tistlar-grejen förstås, där gjorde jag nytta.

Meningen var att vi i början av säsongen skulle ha planterat en syrenhäck runt poolen och sen lägga ny jord och så ny gräsmatta runtom. Den gamla gräsmattan revs upp totalt där av grävmaskinen som grävde för poolen. Men så upptäckte vi ju att poolen läckte och då vi inte visste hur det hela skulle åtgärdas (skulle man behöva gräva upp utefter långsidan för att kontrollera lamporna?) så vågade vi inte lägga ner jobbet att plantera syrener och så gräsmatta. Vi sköt på det hela och då syrensäsongen är över får vi vänta med dem till i vår och istället nöja oss med att så gräsmatta. Och då behöver man först rensa bort allt jäkla ogräs som vuxit ohejdat under hela sommaren… Nu är det bara jorden och gräsfröna som saknas 🙂

Har man ett innehållslöst liv om det första man gör när man kommer hem är att räkna antalet blomflugor som dött i vinägerglaset under dagen? Jag tycker i vilket fall att det är oooerhört spännande! 🙂

Vår vardag rullar på. Första jobbveckan var förra veckan och då fick jag och J ha en väldigt ostressig vardag då barnen var uppe hos mina föräldrar i Stugan. Vi tränade ihop, vilket vi aldrig kan göra annars eftersom den ena av oss alltid behöver vara hemma med barn, vi slarvade med maten och åt flingor till middag, vi hade dejt på Trattorian och började mot slutet av veckan känna att vardagen liksom var lite tråkig. Får man säga så? Det var ju skönt men när man är van vid att hela ens liv går ut på att fixa och dona för någon annan, för barnen, så känns allt liksom lite meningslöst när man inte behöver göra allt det där längre. Det är en vanesak såklart, jag menar ju inte att vuxna som inte har barn lever ett meningslöst liv 🙂 :), utan mer att jag just nu inte är programmerad för att leva så. Men jag ser fram emot att barnen blir äldre och inte behöver vara lika ”uppassade”. Och med uppassade menar jag typ att man måste laga mat åt dem och att de har ren tvätt i garderoben.

Hur som helst, förra helgen åkte vi upp till Stugan och hämtade dem, och den här veckan har räknats som den första ”riktiga” veckan då skolan och förskolan dragit igång. Skönt ju! Lite höstfeeling! Vi firade in höstterminen och denna helg med att avsluta arbetsveckan med fika på Claras. Anton nöjde sig med en glass men Malte slog på stort och testade den nutellamilkshake han väntat så länge på. Han gillade den såklart! Själv tyckte jag att den smakade alldeles för mycket… eh… nutella.

Helgen ägnar vi åt att rycka tistlar och annat ogräs där det är tänkt att vi ska så ny gräsmatta. Och. Jag ser fram emot det!

Japp. Semestern är officiellt över och jag har smackat på mig smink (eh, hur gjorde man med det där?) och jag är på väg till jobbet. Det känns bra! Jag har varit duktig i år när det gäller att verkligen känna mig ledig. Jag har verkligen kopplat bort. Japp, jag har hållit koll på mailen men jag har inte svarat på några 😊 Det har känts jätteskönt men desto mer ovant känns det ju då idag när jobbhjärnan inte hela tiden stått på åtminstone stand by. Det här läsåret bjuder på nytt upplägg då jag kommer ha två olika kontor att hänga på vilket känns spännande och roligt! Och väldigt ovant.

Jag får en väldigt bra början på det här läsåret. Den här veckan hänger nämligen barnen uppe hos mina föräldrar vilket är en otrolig avlastning nu när vi börjar jobba. Vi kommer inte har några hämtningar eller lämningar att tänka på och vi behöver inte stressa med middagar till barnen, ordna med läggningar på kvällen osv. Så jäkla skönt! På sätt och vis är den här veckan semester på riktigt. Underbart!

J började jobba redan förra måndagen. Själv har jag några dagar kvar innan semestern är slut för den här gången. Barnens hösttermin börjar nästa måndag så i glappet så ska de hänga uppe hos mina föräldrar i en vecka. Vi kom upp redan idag, perfekt att avrunda semestern i annan miljö än hemma i Tyresö där vi har hängt lite väl mycket för min smak den här sommaren 😊

Framme här i Hälsingland bjöds vi på nygräddade kanelbullar (många) och sen tog vi en kort tur i skogen runt stugan för att leta efter kantareller. Jag har ingen talang på den punkten alls, jag är svampblind så jag missar varenda en.

Hör uppe i stugan har de dyrbara skatter i förråden. Vad sägs till exempel om det här? Mitt studentplakat med tillhörande grattiskort och gosedjur. Sexton år sedan nu, helt galet!

Ja, så här ser jag ut när jag ställer upp för Malte och åker bergochdalbanor på Grönan. Jag slipper ju gärna men han tycker ju att det är så mycket roligare om jag hänger med och skriker så då får jag ju göra det. Vi gjorde en da capo på förra sommaren och åkte till crazy town med Malin&Vilde igår och även om inget slog Lisebergs Balder i läskighetsfaktor så känner jag ändå att gårdagens besök liksom fyllde min snurr-kvot för 2017. Det får räcka för i år 🙂

Som tur är är Malte inte 140 cm lång ännu så Jetline behövde jag inte ge mig på. Istället åkte vi Vilda musen, Twister och Kvasten. Och en massa annat förstås. Själv ser jag fram emot att den lille blir nåt eller några år äldre så att vi kan traska in i Spökhuset. Jag är ju mörkrädd hemma när J är bortrest, men jag har fått för mig att House of Nightmares är småpotatis i jämförelse. Men jag får vänta och se helt enkelt.

Man fyller poolen etappvis, trappsteg för trappsteg, så att linern lägger sig jämn i stegen. Till hjälp har man vattenfyllda hinkar som håller den på plats så länge.

Ja det har ju varit krångel med poolen, det kan jag inte förneka. Vi upptäckte efter nån vecka efter att poolen satts igång att vattennivån ju sjunkit till under breddavloppet, och det kom ut stora luftbubblor i utloppen. Efter lite detektivarbete från poolfirman så kunde man (tyvärr) konstatera att det var linern som läckte. Någonstans satt ett hål som gjorde att vattnet sipprade ut i backen… Vi blev inte riktigt kloka på det hela för vissa perioder sjönk vattennivån ca tre cm per dygn (vi snackar typ 750 liter!) och vissa perioder sjönk den nån enstaka centimeter. Mycket märkligt iaf. Och om man bortser från det ohållbara i att slösa på vatten på det här sättet så var det också jäkligt jobbigt att varje dag fylla på poolen med mer så att pumpen inte skulle gå torr. Och det kändes trist att dessutom fylla på med iskallt vatten från utkastet samtidigt som värmepumpen jobbade hårt med att hålla vattnet i poolen varmt. Så ja, helt optimalt med en läckande pool har det ju inte varit…

Poolbyggarna ska iaf ha credd för att de i rykande högsäsong ändå har försökt hjälpa oss med att snabbt skicka ut killar för att utreda felet. När de kommit fram till att det var linern det var fel på så beställdes en ny direkt, men en handsydd poolliner med trappa tar sin lilla leveranstid… vi har alltså väntat i några veckor på detta. I fredags hörde de av sig med de glädjande nyheterna att linern kommit och i måndags hann vi ta ett litet dopp på morgonen innan en poolgubbe kom hit och började tappa ut allt vatten. Det tar ju en evighet men med två pumpar fick han ut det på några timmar. När vattnet var tömt var det dags att plocka bort linern. I vanliga fall hade de sen behövt gå igenom hela linern för att hitta hålet (för att se om det kanske kan vara fabrikationsfel?) men då J faktiskt hittade den tre millimeter lilla revan i förra veckan behövde de inte lägga tid på det. Där hade vi satt dit mirakelprodukten silvertejp! 😊

Efter att poolen tömts på vatten kom två poolgubbar igår för att lägga i den nya linern. Då blev det genast lite intressant för det kom en hel del synpunkter på hur jobbet gjorts i höstas. Det var ett annat gäng underleverantörer som vag här i okt/nov och byggde stomme och lade i linern och vi tyckte redan då att allt inte kändes helt ok, men då vi ju inte är poolinstallatörer 😊 så hade vi inte mer att gå på än magkänsla och det vi (eller min man snarare) läst på nätet. Igår fick vi ändå bekräftat att allt inte var helt hundra. Jag, som bevakade bygget i höstas, kunde t ex bekräfta att de inte dammsugit mattan under innan linern lades dit. Något man som linerläggare tydligen gör flera flera gånger för att försäkra sig om att det inte ligger skräp kvar som kommer skava mot linern senare. Igår hörde jag kommentarer som "jag hittar grus här med" och "här är det mer skräp"… Vi har också stört oss på att det var en massa veck i botten av poolen. Det visade sig nu att det inte var linern som lagts fel utan det var mattan under som var för stor. Det var alltså mattan under som inte hade någonstans att ta vägen och veckat sig. Det fixade poolkillarna enkelt genom att skära bort en encentimetersremsa på varje långsida, så kunde mattan lägga sig platt och fin!

Ny sån där ljusblå plast sattes upp på sidorna också då den gamla hade fel mått.

Mitt i "bygget" hörde jag högljudda suck och stön. "Va fan! De har skruvat åt dem så att de har spräckt dem åt helvete! Troligtvis har det läckt här också. Jag är nästan hundra. " Det visade sig att gänget i höstas skruvat i lampkåporna för hårt så att plasten spruckit. I båda lamporna. De fick ringa efter nån som fick släppa allt jobb han hade och sätta sig på en motorcykel och hämta nya lampkåpor åt oss så att de skulle kunna fortsätta med arbetet. Ska flika in här att jag är väldigt tacksam för det, det hade varit så tråkigt om de fått avbryta där 🙂

Sen. Sen äntligen kunde de börja lägga i den nya linern. Hurra!!!

Jag älskar ju att titta på andra när de jobbar (så jäkla avkopplande 😊) så jag hade gärna suttit hela dagen och tittat på, men barnen ville ju bada så vi tog en cykeltur till coopen och köpte fika, sen åkte vi till den lilla strandplätten i Slottsparken och hängde. Det var ganska mysigt det med ❤️